01.
Bygga upp vårt psykologiska motstånd mot felaktig information på nätet
Utbildningsverktyg
Hur man verifierar internetresurser genom enkla protokoll
ÖVERBLICK
Den här modulen innehåller olika steg för att kontrollera information som är tillgänglig för alla..
Till skillnad från liknande information som finns i tidningar eller tv-sändningar är den information som finns tillgänglig på Internet inte reglerad beträffande kvalitet eller riktighet. Därför är det särskilt viktigt för den enskilde internetanvändaren att utvärdera resursen eller informationen. Tänk på att nästan vem som helst kan publicera vad de vill på webben. Det är ofta svårt att avgöra vem som är upphovsman till webbkällor, och även om författaren är listad kanske han eller hon inte alltid representerar sig själv på ett ärligt sätt, eller så kan han eller hon representera åsikter som fakta. Målet med denna modul är att visa att desinformation är en vanlig process och att verifiering av information är enkel och inom räckhåll för alla.
Målgrupp
Vuxna och ungdomar i formella och icke-formella utbildningsmiljöer
Utvärdeingsmetod
Reflektion
Praktiska aktiviteter
Material
▶ Papper och pennor, tejp, överstrykningspennor
▶ Dator och projektor för visning av videoexempel
Utbildningens mål – Lärandemål
02.
Ifrågasätta källorna och kontrollera trovärdigheten och sanningshalten i den information som hittas.
03.
Utveckla färdigheter i att hitta, välja och tolka information
04.
Tillämpa olika protokoll för att verifiera trovärdigheten hos tillgängliga internetresurser och bedöma tillförlitligheten i en källa
05.
Jämföra de olika befintliga förslagen för att kontrollera trovärdigheten hos de tillgängliga internetresurserna
06.
Sammanfatta olika förslag för att verifiera internetresurser
07.
Demonstrera hur man verifierar internetresurser via olika protokoll
Begrepp och definitioner
Primär källa
Förstahandsbevis som ger dig direkt tillgång till ditt forskningsämne (t.ex. empiriska eller statistiska resultat)
Sekundär källa
Andrahandsinforma-tion som analyserar, beskriver eller utvärderar primärkällor (t.ex. en bok)
Tertiär källa
Källor som identifierar, indexerar eller konsoliderar primära och sekundära källor (t.ex. uppslagsverk)
Protokoll
Ett system av regler som förklarar det korrekta uppförandet och de förfaranden som ska följas i formella situationer.
Verifiering (relaterad till information)
En process som tar information med nyhetsvärde och kontrollerar dess trovärdighet och tillförlitlighet innan den publiceras eller sänds som nyheter
Klick-begränsning
En enkel strategi som går ut på att motstå frestelsen att omedelbart klicka på det första sökresultatet. Istället skannar eleverna resultaten för att göra ett mer välgrundat val om vart de ska gå först
ABC för källkritik
Det finns många protokoll och enheter som du kan använda för att utvärdera informationens trovärdighet.
Ett protokoll är lika enkelt som ABCDE: A=Author, dvs författare: Vem är författaren eller skaparen av informationen?, B=Bias: Vad är författarens partiskhet?, C=Content: Content, dvs innehåll: Undersök innehållet för ledtrådar om källans trovärdighet, Datum: Vad är publiceringsdatumet?, E=Evidence: Vilka bevis ger författaren / skaparebn för sina påståenden?
CRAAP Test
CRAAP-testet är ett protokoll med en lista med frågor som hjälper dig att utvärdera den information du hittar. Utvärderingskriterier:
Aktualitet: Informationens aktualitet. Relevans: Informationens betydelse för dina behov. Auktoritet: Källan till informationen. Noggrannhet: Innehållets tillförlitlighet, sanningsenlighet och korrekthet. Ändamål: Anledningen till att informationen finns.
E.S.C.A.P.E. Skräpnyheter
Ett enkelt protokoll som hjälper dig att kontrollera nyheter på nätet och ta reda på om de är tillförlitliga. Utvärderingskriterier:
Bevis: Håller fakta?, Källa: Vem gjorde det här och kan jag lita på det?, Sammanhang: Vad är den stora bilden?, Publik: Vem är den avsedda målgruppen?, Syfte: Varför gjordes detta?, Utförande: Hur presenteras denna information?
SIFT-modell
Protokoll baserat på en rad åtgärder man kan vidta för att avgöra giltigheten och tillförlitligheten av påståenden och källor på webben. Baserat på "Fyra handlingar":
Stopp
Undersök källan
Hitta bättre reportage
Spåra påståenden, citat och media till det ursprungliga sammanhanget
Metod 1
Icebreakers och spel för att bygga psykologiskt motstånd mot desinformation på nätet.
Warm up – 15-20 min
Placera stolar i en cirkel, om möjligt.
Ledaren presenterar sig själv och syftet med aktiviteten: varje deltagare presenterar sig själv och berättar 3 fakta om sig själv och 1 är en lögn.
Ge ett exempel genom att presentera dig
själv och ljuga och be deltagarna att försöka
ta reda på vilken som är lögnen (Exempel: Jag
heter Leonard, jag tränar dykning och jag är
allergisk mot katter. Du ger 30 sekunder till
gruppen att säga vilken som är lögnen och
sedan förklarar du vilken)
Inledning
Det vi kan hitta där ute. Det finns många typer av information på internet. Och alla innehåller inte trovärdig information. Som exempel på olika webbplatser finner vi:
» Personliga webbplatser och bloggar drivs vanligtvis av privatpersoner för deras eget nöjes skull. Även om författaren till en blogg kan ha auktoritet inom sitt område, saknar blogginlägg indikatorerna för vetenskaplig publicering, såsom peer review.
» Kommersiella webbplatser drivs av vinstdrivande företag. Det är viktigt att komma ihåg denna partiskhet när man bedömer deras trovärdighet.
» Informativa webbplatser drivs av organisationer eller institutioner i syfte att dela forskning eller annan information. Du måste tänka på vilken auktoritet dessa källor har, både i den verkliga världen och på nätet.
» Nyheter och journalistik på nätet kommer från en mängd olika källor, vissa mer tillförlitliga än andra...
Återöppnandet ägde rum den 3 september 2015 och övergick till ledningen för University of Alaska Fairbanks och öppna hyresavtal och partnerskap för att täcka kostnaderna.
Det var och är fortfarande i centrum för flera konspirationsteorier, t.ex. det "eldklot" som upptäcktes i Svarta havet efter jordbävningen i Istanbul 1999, när centret var i drift.
I modul 1 har vi lärt oss om de olika typerna av information och vi är redan medvetna om att viss information som vi får reda på där kan vara falsk och har skapats och delats för att avsiktligt orsaka skada.
Vi föreslår att du nu spelar ett spel. Genom det här spelet kommer du att bygga upp ditt psykologiska motstånd mot desinformation på nätet.
Spelet bygger på teorin om psykologisk vaccinering: precis som exponering för en försvagad stam av en patogen utlöser produktionen av antikroppar för att odla immunitet mot ett virus, kan samma sak rimligen uppnås med information..
Spelet varnar och utsätter spelarna för kraftigt försvagade doser av de strategier som används i produktionen av falska nyheter för att stimulera produktionen av "mentala antikroppar" mot desinformation..
Activitet #1
SPELET “DÅLIG NYHETER”
I Bad News Game, tar du på dig rollen som falsk nyhetsspridaredu måste släppa alla anspråk på etik och välja en väg som bygger din personlighet som en skrupelfri mediemagnat. Men håll ett öga på dina "följare" och "trovärdighetsmätare". Din uppgift är att få så många följare som möjligt samtidigt som du långsamt bygger upp falsk trovärdighet som nyhetssajt. Men se upp: du förlorar om du ljuger eller gör dina anhängare besvikna!
Målet med spelet är att avslöja taktiken och manipulationsteknikerna som används för att vilseleda människor och bygga upp en följarskara.Bad News fungerar som ett psykologiskt "vaccin" mot desinformation: att spela det bygger upp kognitivt motstånd mot vanliga former av manipulation som du kan stöta på online.
Forskare som arbetade med utvecklingen av detta spel fann att dåliga nyheter förbättrar människors förmåga att upptäcka manipulationstekniker i inlägg på sociala medier, ökar deras självförtroende när det gäller att upptäcka sådana tekniker och minskar deras vilja att dela manipulativt innehåll med människor i sitt nätverk.
Du kan läsa mer om vetenskapen bakom spelet HÄR.
SPELA SPELET: https://www.getbadnews.com/en/
Debatt efter aktivitet 1; BAD NEWS GAME– 15 min
Vad gillade du mest och minst med spelet?
Vad lärde du dig?
Var det användbart att skapa "antikroppar mot desinformation"?
Tror du att om tillräckligt många människor är "vaccinerade" och har utvecklat psykologiska antikroppar är det mindre sannolikt att felaktig information sprids?
Efter att ha spelat spelet: hur kan vi reagera på nya metoder och narrativ för desinformation?
Metod 2
Internetforskning och diskussion i smågrupper: Typer av källor och protokoll för Internetkällor på Internet
Innehåll i denna del av kursen:
- Vi kommer att presentera de olika typerna av källor som en introduktion
- Vi kommer även presentera vad ett protokoll är, vad verifiering handlar om och varför vi som användare av information behöver verifieringsprotokoll
- Sedan kommer ledaren be eleverna att dela upp sig i 3-4 grupper om högst 4-5 personer och be dem att undersöka på internet: hitta 3 olika online protokoll för verifiering av internetkällor (be dem att beskriva ordningen på protokollen i webbläsaren) och presentera dem inom kort.
- Presentation av resultat: Varje grupp kommer att bli ombedd att informera om sina protokoll och säga sitt nummer i listan i webbläsaren med hjälp av en skärmdump.
- Alla elever kommer att diskutera resultaten i en helgruppsdiskussion
Vad är ett protokoll:
Ett system av regler som förklarar det korrekta uppförandet och de förfaranden som ska följas i formella situationer.
Vad är verifiering:
Relaterad till information är verifiering en process som tar information med nyhetsvärde och kontrollerar dess trovärdighet och tillförlitlighet innan den publiceras eller sänds som nyheter
Varför behöver vi som användare av information verifieringsprotokoll?
Det är viktigt att kritiskt utvärdera källor eftersom användning av trovärdiga/pålitliga källor gör dig till en mer informerad användare. Tänk på opålitliga källor som föroreningar för din trovärdighet. Om du inkluderar opålitliga källor när du använder sociala nätverk kan ditt arbete förlora trovärdighet som ett resultat.
Aktivitet 2
Tillgängliga protokoll för internetkällor på nätet
- Ledaren ber eleverna dela upp sig i 3-4 grupper om högst 4-5 personer med 1 dator eller smartphone per grupp
- Gruppernas uppgift är att hitta 3 olika protokoll för online-källor
- I korthet ombeds eleverna att:
- välja en talesperson per grupp,
- söka på internet (t.ex kan de söka på: online Internet sources protocols),
- lista ordningen på de protokoll som de hittat(i den ordning de visas)
- beskriva dem kortfattat.
- Presentation av resultat: Varje grupp kommer att bli ombedd att informera om sina protokoll och säga sitt nummer i listan i webbläsaren med hjälp av en skärmdump.
- Diskussion och avslutning:
- Var ordningen på de listade protokollen likartad i alla inblandade grupper?
- Ansåg du att listorna och ordningen var lämpliga?
- Hur många sidor med resultat kontrollerade du?
Aktivitet 3
Hur man hittar bättre information på nätet: Klickbegränsning
Innehåll i denna del av kursen:
- Vi kommer att presentera vad klickbegränsning är, inklusive en video
- Ledaren ber eleverna dela upp sig i 3-4 grupper om högst 4-5 personer med 1 dator eller smartphone per grupp. Ledaren ber återigen eleverna att söka i 3 olika online-protokoll för Internetkällor (nu med hjälp av klickbegränsningstekniken) och beskriva dem inom kort samt en lista över de protokoll som DE TYCKTE VAR MER INTRESSANTA och beskriva dem.
- Presentation av resultat: Varje grupp kommer att bli ombedd att informera om sina protokoll och säga sitt nummer i listan i webbläsaren med hjälp av en skärmdump.
- Alla elever kommer att diskutera resultaten i en helgruppsdiskussion
Eftersom aktiviteterna 2 och 3 är sammankopplade kan de avslutas med en avslutande "reflektionsaktivitet" där eleverna ombeds att avsluta meningen (Det var svårt ..... Jag lärde mig .... Det var intressant att veta det..... Jag blev förvånad när.... Nu ska jag... )
När vi har en fråga eller söker efter källor vänder vi oss sannolikt till en sökmotor för att få hjälp med att hitta svar.
Vi klickar ofta på det första resultatet,kanske för att det tar tid att sålla bland alla resultat, eller för att vi antar att det första resultatet är det mest pålitliga.
Men det första resultatet är inte alltid det bästa stället att börja.
Att lägga lite mer tid på att skanna sökresultat kan hjälpa oss att göra ett mer välgrundat val om vart vi ska gå först.
"Klickbegränsning"
“Klick-begränsningsyftar på förmågan att hindra dig själv från att klicka på de allra första resultaten du får från en sökmotor: du bör inte omedelbart klicka på de första sökresultaten. Istället kan du skanna en sökresultatsida och titta på saker som titel, källbeskrivning och utvalda avsnitt innan du bestämmer dig för vilka källor du ska undersöka. Detta hjälper dig att få en mer fullständig bild av den täckning som finns tillgänglig på den källan, samt att leta efter källor som inte kommer från den ursprungliga källan.
Titta på videon:
- Ledaren ber eleverna dela upp sig i 3-4 grupper om högst 4-5 personer med 1 dator eller smartphone per grupp
- Ledaren ber eleverna att söka i 3 olika online-protokoll för internetkällor (nu med hjälp av klickbegränsningsteknik) och beskriva dem kortfattat.Det vill säga, eleverna ombeds att:
- välja en talesperson per grupp,
- söka på internet (återigen, med hjälp av ordalydelsen: online Internet sources protocols),
- göra en lista över de protokoll som DE TYCKTE VAR MER INTRESSANTA och
- beskriva dem kortfattat.
- Presentation av resultatet: Varje grupp blir ombedd att presentera sina resultat utifrån de 3 protokoll som de har identifierat som de mest lämpliga.
- Diskussion:
- Var de 3 utvalda protokollen likartade i alla inblandade grupper?
- Anser du att de valda protokollen är lämpliga?
- Hur många sidor med resultat kontrollerade grupperna?
- Avslutning: När vi vill veta mer om ett ämne eller en fråga vänder sig de flesta av oss till Google. Men öppna internetsökningar ger rutinmässigt motstridiga resultat som blandar fakta med lögner. Att förstå sökresultat är mer utmanande än det kan verka. Aktivitet 2 och 3 är sammanlänkade: de första ombads att rapportera om ordningen på utseendet i webbläsaren och efteråt, när de visste bättre om klickbegränsning, att bedöma sin förmåga att bläddra genom information för att hitta källor, bevis och argument som de kan lita på.
Tips till ledare: dessa 2 aktiviteter kan avslutas med en reflektionsaktivitet där eleverna ombeds att avsluta meningen:
Det var svårt.....
Jag lärde mig ....
Det var intressant att veta att.....
Jag blev förvånad när....
Nu vill jag...
Aktivitet #4
Presentation av protokoll och SIFT-modellen i praktiken (fallstudie)
Innehåll i denna del av kursen:
- Vi kommer att presentera olika modeller för att verifiera internetkällor: ABC-informationskällan, CRAAP-testet, ESCAPE-skräpnyheterna och SIFT-modellen
- Vi kommer också att introducera en fallstudie med en länk till en nyhet som tillämpar SIFT-modellen
- Alla elever kommer att diskutera resultaten i en helgruppsdiskussion
Introduction - ABCs of Source Evaluation
CRAAP-testet är en lista med frågor som hjälper dig att utvärdera den information du hittar. Olika kriterier är mer eller mindre viktiga beroende på din situation eller ditt behov.
E.S.C.A.P.E - En praktisk akronym för att komma ihåg sex nyckelbegrepp vid utvärdering av information (Evidence, Source, Context, Audience, Purpose, Execution)
SIFT MODEL: an evaluation method designed by Mike Caulfield
Fallstudie #1
Låt oss tillämpa SIFT-modellen
Brittiska medier publicerade en artikel om ett möjligt "megautbrott" av vulkanen Teide på Kanarieön Teneriffa (Spanien). Rubrikerna innehöll information som "Vulkanvarning på Teneriffa: Chock när 270 jordbävningar drabbade britternas semesterfavorit Kanarieöarna" och "Jordbävningar nära Teneriffa och Gran Canaria väcker rädsla för vulkanutbrott".
Berättelserna innehöll några bilder.
SE ARTIKELN PÅ :
https://www.thesun.co.uk/news/6236222/volcano-earthquakes-spain-tenerife-gran-canaria-mount-teide/
Känner jag till den här webbplatsen?
Känner jag till denna informationskällan?
Känner jag till dess rykte?
Använd Google eller Wikipedia för att undersöka en nyhetsorganisation eller annan resurs (till exempel publikationer i Spanien om det – du kan använda Google translate.)
Klicka vidare för att följa länkar till påståenden. Öppna de ursprungliga rapportkällorna (OM SÅDANA finns). Titta på det ursprungliga sammanhanget: Var påståendet, citatet eller mediet rättvist återgett?
Avslutning på aktiviteten – 10 min
Sammanfattning: Brittiska medier har varnat sina läsare för ett möjligt "megautbrott" av vulkanen Teide på Kanarieön Teneriffa. Alarmistiska rubriker inkluderade "Vulkanvarning på Teneriffa: Chock när 270 jordbävningar drabbade britternas semesterfavorit Kanarieöarna" och "Jordbävningar nära Teneriffa och Gran Canaria väcker rädsla för vulkanutbrott". ...
Men dessa varningar upprepades inte av spanska medier, för det första för att det aldrig inträffade 270 jordbävningar på Kanarieöarna – det var ett påhitt av de brittiska tabloiderna – och för det andra för att det inte finns något hot om ett utbrott på Teide.
Reflektion
- Tyckte du att SIFT-modellen var lätt att applicera?
- Kommer du att använda den från och med nu?
Slut på modulen
Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs (EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA tar något ansvar för dessa.
Project Number: 2021-1-SE01-KA220-ADU-
Swedish 
English 
French 
Estonian 
Greek 
Italian 
Spanish