Utbildningsverktyg

Hur uttrycker jag mig med media?

översikt

Denna lärmodul fokuserar på att lära sig om hur man uttrycker sig i media, dvs. sociala medier (t.ex. Facebook, Linkedin, TikTok, Instagram, X) och andra former av media (t.ex. radio, tryckta medier, TV). Den fokuserar också på hur man analyserar innehåll som publiceras i media.

Målgrupp

Vuxna och ungdomar i formella och icke-formella utbildningsmiljöer

Utvärdeingsmetod

Reflektion, diskussion och praktiska aktiviteter

Material

▶Papper

▶ pennor

▶post-it-lappar

Internetuppkoppling

▶dator och projektor

Utbildningens mål – Lärandemål

01

Lära sig ett användbart tillvägagångssätt när du projicerar dig själv i media

02

Inse hur media framkallar känslomässiga reaktioner hos konsumenterna

03

Identifiera olika sätt att påverka andras åsikter i media

04

Lära dig hur kreativitet används för att förstärka ett budskap i media

05

Lära dig att tänka kritiskt när det gäller innehåll i media och avgöra dess trovärdighet

Activitet #1

Projicera sig själv i media

Lärandemål: Kunna presentera sig på ett bra sätt i media, såsom:

  • Sociala medier (t.ex. Facebook. LinkedIn, TikTok, Instagram, X) och
  • andra medier (t.ex. TV, radio, press)

Övning 1

Det är viktigt att problematisera de olika medier som finns och deras användning i början av workshopparna. Gruppdiskussionerna kan leda till en större förståelse för sociala medier och deras användning. 

Frågor som kan diskuteras:

 

- Vilka medier, sociala medier och andra medier, känner du till?

- Vilka använder du?

- I vilket syfte används olika medier?

- Vilka är för- och nackdelarna med dessa olika medier?

 

Ledaren kan presentera mångfalden av svar som mottagits i diskussionerna med hjälp av en tankekarta.

 

Övning 2

Matcha inlägg med rätt sociala medier

Inför lektionen har ledaren förberett minst tre inlägg från olika sociala medier och skyltar med namn eller logotypen för de sociala medier som inläggen hämtades från. Inläggen ska analyseras av deltagarna och matchas med rätt skyltar/logotyper.

När alla deltagare är redo ställer utbildaren frågor som:

  • Varför valde du den skylten för det här inlägget?
  • Hur kan det komma sig att alla är överens om detta?
  • Hur kan det komma sig att ni inte är överens om detta?
  • Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika sociala medieplattformarna? (Fokusgrupper? Fokusområden?)

Ledaren visar resultaten och en ny diskussion kan börja:

  • Finns det något som kännetecknar alla sociala medier?
  • Vilka är styrkorna med inläggen? 
  • Vilka är svagheterna?
  • Hur skapar man ett bra inlägg?

Övning 3

  1. Välj ut tre exempel i sociala medier där människor presenteras. Reflektera över vad som fungerar bra och vad som inte fungerar i sina presentationer, med tanke på fokusgrupper, fokusområden, styrkor och svagheter i presentationerna i fråga? 
  2. Gör en egen presentation och diskutera den med en annan student. Ge respons på sin presentation och ge ett exempel på en presentation som fungerar och presentera den för en större grupp.

 

Gör samma sak för presentationer i andra medier.

Övning 4

Etikett för sociala medier

Ledaren delar in deltagarna i grupper om 3 och ber dem att diskutera social etikett online, med hjälp av följande webbplats: https://www.rd.com/list/social-media-etiquette/Det är mycket enkelt att översätta de 13 reglerna till deltagarnas modersmål, om engelska inte är ett alternativ. 

 

Det finns 13 etikettsregler för sociala medier på den här webbplatsen, som författaren hävdar att man inte bör bryta. Deltagarna ombeds att dela in reglerna i 4 kategorier: 

 

- Regler som du tycker att man aldrig får bryta mot

- Regler som du tycker att man kan bryta mot ibland

- Regler du tyckerr att man kan bryta

- Regler som du själv bryter mot

 

Varje grupp presenterar sitt resultat och en diskussion, modererad av ledaren, följer om etikett på sociala medier.

Användbara resurser:

Aktivitet 2 - Väck känslor när du presenterar idéer och åsikter

Lärandemål: Kunna presentera idéer och åsikter på ett fängslande sätt i media, såsom:

  • Sociala medier (t.ex. Facebook. LinkedIn, TikTok, Instagram, X)
  • Andra medier (t.ex. TV, radio, press)

Övning 1

Välj ut tre exempel på sociala medier där idéer och åsikter presenteras. Vilka exempel på användning av känslor kan du hitta i de här exemplen? Vad fungerar bra, vad fungerar inte? Gör en egen presentation och diskutera den med en annan deltagare. Ge feedback på hans/hennes presentation och skapa ett exempel på en presentation som fungerar och presentera den för en större grupp. Diskutera. 

 

Gör samma sak för presentationer i andra medier.

Övning 2

Fundera på vad du mår bra av och vilken typ av relationer du mår bra av. För att vara trovärdig digitalt behöver dina relationer vara meningsfulla även bakom skärmen. Du bör till exempel: 

  • Ta upp ämnen som betyder något
  • Se till att dina uppgifter är korrekta
  • Ta hand om dig och var stödjande
  • Ställa frågor och visa intresse

 

Arbeta i par eller små grupper. Varje person skriver ett kort inlägg med samhällsnyttig information och försöker provocera fram en reaktion. Visa varandra inläggen och ge ärlig och konstruktiv feedback. Frågor att tänka på när ni ger varandra feedback:

  • Vad är positivt?
  • Vad behöver utvecklas?
  • Känns inlägget äkta?
  • Skulle jag vilja kommentera detta?

 

När du är nöjd med inläggen, ladda upp dessa på sociala medier. Nästa möte kan de inkomna kommentarerna kontrolleras och diskuteras för att utveckla nästa inlägg baserat på denna input.

Aktivitet 3 - Påverka andra genom media

Lärandemål: Kunna se försök till påverkan i olika medier, till exempel i: 

  • Sociala medier (t.ex. Facebook. LinkedIn, TikTok, Instagram, X)
  • Andra medier (t.ex. TV, radio, press)

Övning 1

Välj ut tre exempel på sociala medier där man försöker påverka. Vad fungerar bra, vad fungerar inte? Gör en egen presentation och diskutera den med en annan student. Ge feedback på hans/hennes presentation och gör ett exempel på en presentation som fungerar och presentera detta för en större grupp. Diskutera. 

 

Gör samma sak för presentationer i andra medier.

Övning 2

Analys av trovärdighet

Ledaren delar in deltagarna i grupper och introducerar ämnet: "Är energidrycker farliga?" och presenterar 4 källor som alla behandlar ämnet. Föreslagna källor: 

- Livsmedelsverket eller liknande statlig webbplats.

- En populär tidning

- Från Wikipedia

- En blogg

Deltagarna ombeds att avgöra om dessa källor är tillförlitliga enligt följande kriterier:

Relevans. Är artikeln eller inlägget relevant? Svarar det verkligen på frågan?

Kan man lita på källan? Vem har skrivit texten? Var är det publicerat, det vill säga går det att se vem som står bakom inlägget/hemsidan? Framgår det av språket om man kan lita på källan?

Beroende. Innehåller källan förstahandsinformation? Om den hänvisar till andra källor, kan du hitta tillförlitliga referenser?

Tendentiösa inlägg. Är budskapet ensidigt och presenterar bara en sida av myntet? Försöker texten väcka känslor i stället för att presentera giltiga argument?

Datum. Är källan föråldrad eller är den fortfarande relevant?

Varje grupp presenterar sin analys och en diskussion följer med alla deltagare.

Aktivitet 4 – Använd kreativitet för att påverka

Lärandemål: Lär dig hur kreativitet kan förstärka ett budskap i media, såsom;

  • Sociala medier (t.ex. Facebook. LinkedIn, TikTok, Instagram, X)
  • Andra medier (t.ex. TV, radio, press)

 

Övning 1

Välj ut tre exempel på medier där kreativiteten är en avgörande faktor för resultatet. som försöker påverka. Vad fungerar bra, vad fungerar inte? Gör en egen presentation och diskutera den med en annan deltagare. Ge feedback på hans/hennes presentation och gör ett exempel på en presentation med hjälp av kreativitet och presentera detta för en större grupp. Diskutera. 

 

Gör samma sak för presentationer i andra medier.

Övning 2

Skapa rörliga inlägg

Variation i media är viktigt för att fånga tittarnas intresse. Ett sätt att göra det är att inte bara använda bilder, utan också att lägga upp kortfilmer eller GIF:ar. En GIF är en bild med en enda rörelse som upprepar sig, vilket upplevs som roligt och energiskt. Det finns naturligtvis andra sätt att presentera ett inlägg och deltagarna har ofta mycket erfarenhet som ledaren kan använda sig av. Frågor som ska diskuteras i grupp kan till att börja med vara: 

- Vad gillar du att se på sociala medier?

- Vad får dig att höja på ögonbrynen, le eller väcker en känsla?

- Vilka erfarenheter har du, eller andra du känner, av kreativa inslag i media?

 

Svaren kan följas så att alla kan se dem. Deltagarna, en och en eller i mindre grupper, ombeds sedan att skapa ett rörligt inlägg med trevligt innehåll eller något som får andra att reagera. När alla inlägg är klara presenteras bidragen. Redan på plats kan du se de andras reaktioner.

- Vad finns det för reaktioner på inläggen?

- Får du ingen reaktion alls?

- Är reaktionerna vad som förväntades, eller något annat?

Den som vill kan naturligtvis ladda upp sitt inlägg för att se svaret.

Övning 3

Att nå ut med ditt budskap

Hur använder du kreativitet för att fånga dina tittares eller läsares uppmärksamhet? I den här aktiviteten uppmanas deltagarna att använda kreativitet för att förstärka ett budskap. De ska göra två exempel på samma inlägg, det första ska vara grundläggande, enkelt och okomplicerat, det andra ska förbättras efter att ha övervägt råden nedan, så att gruppen kan se "före och efter"-varianten av samma inlägg.

 

- Känn din målgrupp väl

- Anpassa ton, språk och stil till din publik

- Se till att ditt budskap är relevant för din målgrupp

- Visuella och auditiva element bör också anpassas till din målgrupp

- Använd målgruppens föredragna kanaler

- För fri tillgång till bilder gå till https://buffer.com/library/free-images/ 

 

Innan inläggen presenteras för gruppen behöver varje deltagare klargöra vilken målgrupp inlägget riktar sig till. Efter presentationen kan gruppen diskutera vilka förbättringar de kan se i den andra varianten. 

Aktivitet 5 – Att tänka kritiskt

Lärandemål: Förbättra det kritiska tänkandet och granska trovärdigheten i media, till exempel: 

  • Sociala medier (t.ex. Facebook. LinkedIn, TikTok, Instagram, X)
  • Andra medier (t.ex. TV, radio, press)

Bjud in en bibliotekarie från ett lokalt bibliotek, eller någon annan med  specialkompetens inom området kritiskt tänkande för att bestämma trovärdigheten i innehåll i media. Be den personen att skapa en kreativ workshop, som innehåller både teori och praktiska aktiviteter. Väldigt ofta finns det resurspersoner lokalt som kan vara till kvalitativ hjälp i workshops som denna. Denna typ av samarbete kan också vara till nytta, eftersom studenter ofta också brukar använda bibliotekets tjänster i sina studier.

Identifiera domänsuffix – matchningsövning

Det är användbart, när man surfar på internet eller kontrollerar vem som ligger bakom en webbplats, att snabbt få en förståelse för vilken typ av organisation som är ansvarig för en webbplats och dess information. Genom att titta på domänsuffixet (Top-Level Domains) kan man få en allmän information om upphovsmännen till en webbplats och även veta vilket land den kommer ifrån.

Ett domänsuffix är det som kommer efter punkten i ett namn, till exempel "com" som i webbadressen www.nytimes.comor ’edu’ for Harvard University: www.harvard.edu. Förklaringar:

  • Edu = education, vanligt för amerikanska utbildningsenheter
  • gov = regering
  • org = organisation
  • com = kommersiell
  • INT = Internationella organisationer och fördragsrelaterade ändamål
  • us = USA
  • ca = Kanada
  • fr = Frankrike
  • es = Spanien

Deltagarna ombeds att matcha följande domänsuffix med rätt organisation eller värd för webbplatsen. Organisationerna kan naturligtvis anpassas till nationella eller lokala organisationer. Föreslagna namn och suffix:

Övning 3

Tävling om tillförlitlighetskriterier. Deltagarna delas in i grupper och ombeds sedan att dela ut poäng till 5-10 webbsidor som redan valts ut av ledaren. Poängen delas ut enligt följande kriterier:

 

5 poäng går till: Texter skrivna av experter eller forskare, vanligtvis ett universitet eller en officiell statlig webbplats, som Utbildningsdepartementet, Folkhälsomyndigheten eller något liknande. 

 

4 poäng går till: Texter skrivna av specialister som arbetar inom ett specifikt område, som psykologer som skriver om psykologi, eller virusspecialister som skriver om infektioner eller astronomer som skriver om rymden. 

 

3 poäng går till: Tidskriftsartiklar, böcker och tidningsartiklar från väletablerade tidningar skrivna av journalister, som har konsulterat pålitliga källor. 

 

0 eller 1 eller 2 poäng går till: Privata webbplatser och bloggar eftersom de kan vara opålitliga, bluffar och fullständig desinformation. Forskare och experter använder dock bloggar för att informera allmänheten, men de flesta som skriver bloggar är allt annat än experter. Deltagarna bestämmer själva hur många poäng de vill ge. 

 

Varje grupp presenterar poängen för varje webbplats och ger sin motivering. En diskussion följer, eftersom grupperna med största sannolikhet har delat ut olika poäng för olika webbplatser.

Aktivitet 5: Skapa ett podcastavsnitt

Mål: Använda media på ett kreativt sätt för att uttrycka och kommunicera dina idéer, information och åsikter genom ett podcastavsnitt.

Material som behövs: Dator eller smartphone med programvara eller appar för ljudinspelning/redigering (t.ex. Audacity, GarageBand, Anchor eller något annat ljudredigeringsverktyg). Mikrofon (inbyggd eller extern) för inspelning av högkvalitativt ljud.

Steg för implementering

1
Välj ett ämne: Välj ett ämne som du brinner för och vill diskutera i ditt podcastavsnitt. Det kan vara en aktuell händelse, en hobby, en bokrecension, en personlig berättelse eller något annat ämne som intresserar dig.
2
Planera ditt innehåll: Beskriv huvudpunkterna och strukturen i ditt podcastavsnitt. Fundera över vilka nyckelbudskap eller idéer du vill förmedla och hur du ska organisera dina tankar. Anteckna all specifik information eller exempel som du vill inkludera.
3
Förbered ditt manus: Skriv ett manus eller en disposition som kommer att strukturera ditt avsnitt. Även om du kanske vill låta naturlig och spontan, kan ett manus eller en disposition hjälpa dig att hålla dig på rätt spår och kommunicera dina idéer på ett effektivt sätt. Inkludera en inledning, huvudinnehåll och en slutsats.
4
Gör iordning för inspelning: Hitta en lugn plats för att spela in ditt podcastavsnitt. Ställ in din mikrofon och se till att den är korrekt ansluten till din dator eller smartphone. Justera mikrofoninställningarna och testa ljudnivåerna för att säkerställa tydlig och balanserad ljudkvalitet.
5
dligt, uttala dina ord och försök att upprätthålla en samtalston. Lägg gärna till din personlighet, humor eller berättande element för att engagera din publik.
6
Redigera ditt ljud: När du är klar med inspelningen importerar du ljudfilen till ditt redigeringsprogram eller din app. Trimma bort onödiga pauser, misstag eller bakgrundsljud. Du kan också lägga till musik, ljudeffekter eller övergångar för att förbättra lyssningsupplevelsen.
7
Förbättra med introduktioner och outros: Spela in en professionellt klingande introduktion och outro för ditt podcastavsnitt. Presentera dig själv, nämn avsnittets ämne och ge en kort förhandsvisning av vad lyssnarna kan förvänta sig. I outrot ska du tacka din publik, ange all relevant kontaktinformation eller handtag på sociala medier och bjuda in dem att prenumerera eller dela din podcast.
8
Granska och polera: Lyssna på den redigerade versionen av ditt podcastavsnitt och gör nödvändiga justeringar. Se till att tempot är lämpligt, att ljudnivåerna är konsekventa och att innehållet flyter smidigt. Var uppmärksam på alla områden som kan behöva förtydligas eller förbättras.
9. Publicera och dela: Exportera ditt slutliga podcastavsnitt som en ljudfil i ett lämpligt format (t.ex. MP3). Välj en värdplattform för podcasts (t.ex. Anchor, Libsyn eller Podbean) för att publicera ditt avsnitt. Skapa en omslagsbild för podcasten och skriv en övertygande avsnittsbeskrivning. Dela avsnittet på olika podcastkataloger, sociala medieplattformar och din personliga webbplats om du har en.

Tips

Denna övning kan enkelt förverkligas inom en grupp som tillsammans kan skapa sitt eget avsnitt. Därför är övningen mycket överförbar i olika sammanhang och gruppdynamik.

Utvärdering och reflektion:

Övningen i sig kan användas som ett reflektionsverktyg över ett specifikt ämne. Det är dock tillrådligt att utbildaren efter avslutad aktivitet engagerar deltagarna i en kort debriefingsdiskussion om processen. Här är några förslag på frågor: 

- Hur var processen för att skapa podcasts för dig? 

- Hur kände du inför att uttrycka dig genom en podcast? 

- Hur uppfattar du den här metoden att dela tankar och idéer på sociala medier? 

- Är det mer direkt eller realistiskt? 

- Vilka poddar tycker du om att lyssna på? 

- Vilka hinder stötte du på? 

- Vilka var de starka aspekterna av att uttrycka sig genom röstinspelning?

Slut på modulen

Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs (EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA tar något ansvar för dessa.
Project Number: 2021-1-SE01-KA220-ADU-000035659 
sv_SESwedish
Rulla till toppen